En härligt B logg

sabina . saab . ankfot . isobel . saab-arne. svin-sabin . isobella . bina . sabarne sinibubsan


2006-08-31

Grattis Hampus!

Även fast vi redan passerat midnatt och därmed också bytt datum vill jag önska Hampus grattis på 20-årsdagen! Han fyllde alltså egentligen igår, men jag hann inte skriva här tidigare så jag hoppas att han inte tar illa upp av att det blir dagen (eller snarare natten) efter.

Tänk att han hunnit bli så stor, min lille lillebror! Man blir allt lite lätt nostalgisk när man tänker tillbaka på allt kul vi haft ihop. Ja, inte bara jag och Hampus, utan också tillsammans med vår ännu yngre lillebror Rasmus samt våra kusiner och sysslingar som vi lekte mycket med när vi var yngre.

På vintrarna åkte vi skidor och på somrarna badade vi ihop. Ofta var det med kusinerna på mammas sida, eller med sysslingarna på pappas sida.

Farmor Birgitta har så länge jag kan minnas umgåtts mycket med sina två systrar. Den ena har ett barnbarn som är jämngammalt med Hampus, Emma och den andra två stycken, Erik (lika gammal som Rasmus) och John (två år yngre, om jag inte minns fel). Alla tre systrarna har varsin stuga i området där dom växte upp, nämligen på Trelleslätten på Kållandsö.

När vi var yngre fick jag, Hampus och Rasmus följa med farmor till "Slätta" och vi tillbringade en hel del av somrarna med farmor, hennes systrar och deras barnbarn. Mest badade vi i badviken, men vi plockade även blåbär, åkte båt och spelade tennis.

En tradition var att (nästan) varje år åka båt ut till "Ryssön" och ha "sjörövardag". En heldag med piratutstyrsel, vattenpistoler och skattjakt - vad mer kan man önska sig? Detta var också ett av dom få tillfällen då vi barn umgicks med både sysslingarna från pappas sida och kusinerna på mammas sida samtidigt. Mammas brorsbarn Josefin och Gustav fick nämligen också vara med, och ni må tro att det var uppskattat!

Det hände, när vi blev lite äldre och jag kanske gick på mellan- eller högstadiet, att vår familj åkte på skidsemester till bl a Hundfjället/Tandådalen med Josefin, Gustav och deras föräldrar Lasse och Susanne. Detta har faktiskt blivit ett halvfrekvent återkommande inslag.

Förr i tiden brukade vårat julfirande se ut ungefär så här: Julaftons morgon tillbringades hemma med julklappsutdelning och -öppning inom familjen.

Vid lunchtid infann vi oss hos mormor Inga och morfar Jonas inne i stan för julbord, kakbord, julgodis och gemensam Kalle Anka-tittning. Efteråt blev det även här dags att öppna klappar. (Här tror jag att Josefin, Gustav (med föräldrar) besökte sina morföräldrar.)

När sedan kvällen började närma sig åkte vi ut till Kållandsö igen för att fira julaftons kväll med farmor Birgitta och farfar Willis, farbror Sverker och faster Tina. Ytterligare släktingar fanns ofta på plats, men dessa varierade lite mellan åren och dessa är inte så väsentliga just i sammanhanget. (Antingen åkte Josefin och Gustav (återigen med tillhörande föräldrar) till sina farföräldrar (våra morföräldrar) Inga och Jonas eller så kom stannade dom kvar hemma och fick besök från nyss nämnda farföräldrar.)

Jag kan ärligt säga att om någon hängt med så här långt i texten så är jag otroligt imponerad! Slutsatsen av det hela är att vår familj helt enkelt bytte plats med Josefin och Gustavs.

Nu undrar ni säkert varför vi inte helt enkelt firade jul ihop med våra kusiner. Och om ni inte gör det så skiter jag faktiskt i det och tänker ändå berätta varför: Samtliga fem av Inga och Jonas barnbarn var så vilda att dom inte kunde ha allihop i samma hus - i synnerhet inte bland alla juldekorationer!

Alla kusinerna hade spring i benen och till dom vuxnas förtret tycktes rent syskonhat rinna i våra blodådror. Vi bråkade och slogs jämt, men bara syskonen emellan. Jag, Hampus och Rasmus hade ständigt både fysiska och verbala slagsmål. Samma sak gällde för Josefin och Gustav.

Jag kan dock lugnande meddela att vi på senare år, ungefär sen jag gick på högstadiet, har börjat fira jul allihop på samma gång. Numera sker det under något mer ordnade former och även om syskonen i båda familjer ofta är osams så klarar vi faktiskt att fira jul ihop riktigt bra.

Avslutningsvis måste jag säga att jag älskar min familj och mina släktingar väldigt mycket och att jag verkligen ser fram emot att fira jul med allihop efter ett sabbatsår här borta i staterna.


2006-08-16

Det är bråda dagar!

Just nu har vi massor att göra. Mer än halva sista kvartalet har gått och det är bara fem skolveckor kvar. Detta innebär så klart att vi har lagt en massa slit med läxor och andra skoluppgifter bakom oss, men samtidigt har vi minst lika mycket kvar. Tilläggas bör också rep inför spelningar utanför skolan, övningar för uppsjungningar- och spelningar på lektioner samt förberedelser för dom två sista provveckorna.

När skolan sen är färdig så ska vi försöka sälja av alla möbler och tillhörigheter som vi inte vill/kan/behöver/får ta med oss hem till Sverige igen och sen ska vi slutligen helt flytta ur, städa och lämna lägenhet. När vi efter allt detta äntligen får sätta oss på planet och pusta ut så kommer allting nog att kännas mycket märkligt, men mest skönt.