Karnevalsfylla för alla
Idag var det, som jag nämnt tidigare, karnevalsdags. Jag, Cizzi och Rasmus såg på alla gymnasieelever som susade förbi. Partisk som jag är måste jag självklart säga att det var bättre på vår tid. Ingen hade bättre utklädnad än vi! I ettan var vi lite halvtrista cigaretter (inte mitt förslag, men vi fick ändå rätt schyssta creds), och i tvåan lade jag, Cizzi, Ida och Bex in en rejäl stöt och lyckades få till 4 st Sverker Olofsson-kopior med bifogad soptunna. Mycket smak- och fantasifullt. Jag tror att vi kom med på två eller t o m tre bilder i tidningen (varav en stor förstasidesbild, en halvstor bild inuti tidningen och kanske anades vi även på en tredje, eller så minns jag mer än jag borde) med vår eminenta utstyrsel. I trean var min klass bestick (kul, eh!?), men jag ville inte hänga med på det så jag var disktant med förkläde, diskhandskar och diskborste. Självklart hade jag även en diskmedelsflaska innehållande kiwilikör utblandad med sprit samt grön karamellfärg som jag halsade på vägen. Det var tider, det!
Efter att vi kollat på årets karnevalståg följde Cizzi med sin familj hem. Jag och Rasmus stack till ICA Kvantum Hjertbergs och handlade mat. Sen gick vi hem till honom med maten och tog med oss två öl var och satte oss vid en lekplats, inte långt därifrån. Några killar sparkade fotboll där och när vi gick förbi, bort till gungorna, studsade bollen mot mig. Jag tänkte att jag skulle sparka tillbaka bollen och fick till en rätt bra träff. Killarna hade nog inte väntat sig att varken jag eller Rasmus skulle röra bollen, utan istället låta den studsa iväg. Killen närmast mig sa nåt i stil med "oj". Sen stod dom paralyserade tills vi gått förbi. Det var skojigt. Jag och Rasmus gungade och pratade gamla och nya minnen. Sen gick vi tillbaka hem till honom och käkade chips. Efter lite babbel-babbel är jag nu hemma och ska alldeles strax nanna. Eftersom jag inte druckit på ett rejält tag kände jag av ölen rätt väl, vilket faktiskt känns ganska intressant. Tur att jag typ aldrig blir bakis, eftersom jag ska upp och jobba tidigt imorrn igen. Gonatt!
Blog this and blog that
Visst, visst. Helgen i Södertälje avlöpte alldeles galant. På lördagen var jag och Kalle nere på stan (i Södertälje) och köpte strumpor och kvällen tillbringades som planerat hos Annika och Simon i Solberga vid Älvsjö. Födelsedagsbarnet kunde bl a glädja sig åt en basketboll, ett Harry Potter-set med halsband och ring, en pocketbok med kända låtar och ackordsanalyser samt en Venusrakhyvel. Stor variation, minsann. Annika och Simons lägenhet är riktig myssnygg, så förutom att det inte är nåt jättekul läge skulle jag faktiskt kunna tänka mig att bo på där. Insatsen är väl säkerligen på dryga miljonen, och det är det ju självklart inte värt, men det är kul ändå att drömma lite...
Igår startade jag och Kalle vårt eget musikproduktionsbolag: Basement Recordings (Kalles källarrum fick agera inspelningsstudio). Vi startade med att lansera den eminenta singeln "Sabina & Kalle - Mors dag". Denna var avsedd som en hyllning till våra morsor och särskilt slutet blev klockrent. När jag ankom vid Södertälje Syds station för att åka hem hade jag exakt 2 minuters marginal tills segtåget gick. Mycket bra jobbat!
Idag började dagen på bästa tänkbara sätt: försening till jobbet. Så klart! Vad annars? Pinsamt värre, kan man säga. Att jag aldrig lyckas... Visserligen brukar jag jobba igen mina förseningar genom att ta kortare lunch alternativt jobba över en stund, så det jämnar nog ut sig ändå.
Efter helgens bravader upptäckte jag att jag hade 7 missade samtal från Cizzi. Jag messade henne igår kväll och vi ska träffas idag när jag slutat jobbet. Rykten om att årets karneval (De la Gardiegymnasiets elever klär ut sig och super under förhållandevis ordnade former och med föräldrar, syskon och andra bekanta som åskådare drar dom genom stan i en väldig fart) ska gå av stapeln ikväll har nått även en asocial segdeg som mig. Kanske blir det denna gemytliga folkfest som lockar min och Cizzis uppmärksamhet? Ja, svaret kanske avslöjas i nästa blogginlägg.
Södertäljehelg
Efter jobbet sticker jag till Södertälje och träffar min älskade Karl. Han syrra fyllde 25 igår så vi ska på kalas hos henne i Älvsjö imorrn. Kalle har lovat att fixa present från oss båda, så jag hoppas på att han håller vad han lovat.
Jag fick ett sms från mamma förut. Hampus hade visst kört på ett rådjur igår kväll när han var på väg hem från vår spelning. Själv klarade han sig utan en skråma men rådjuret skadades visst. Omfattningen vet jag inget om. Strålkastarna på bilen gick åt också, så bilen har visst blivit inlagd idag.
På lunchen träffade jag kusin Josefin inne på Söderströms och vi käkade ihop. Hon hade slutat skolan för dagen och skulle jobba några timmar på eftermiddagen. Vi hade inte jättemycket tid över, men nyfikna Josse hann ändå få reda på en hel del om både UKM-riksfinalen och min eventulla USA-skolgång.
Lönespecifikation & utbetalning
Jag tycker att det är knepigt att förstå mig på lönespecifikationer överhuvudtaget. Särskilt underligt är det när det visar sig att jag, sen jag gått upp på heltid istället för halvtid, bara har 300-400 kr mer per månad och inte ens i närheten av dubbel inkomst. I'm all confused och så är jag en jävla mes som inte vågar säga ifrån när jag inte har bra argument eller vet tillräckligt mycket runtomkringfakta.
Hur ska detta sluta, månntro? Att jobba heltid och bara få ut dryga 5-tusingen i månaden känns inte som nån vidare förtjänst. Och varför har jag inte månadslön istället för timlön, fast jag hade det både innan jag gick ned i halvtid under en period och under tiden jag jobbade halvtid? Varför får jag inte heller några papper på att jag är anställd, typ anställningsbevis?
Finns det några regler eller föreskrifter för hur lönespecifikationer ska utformas och vilken information som är obligatorisk att ange? Jag är så förvirrad vad gäller sånt här. Borde man inte få lära sig sånt när man går gymnasiet? Hur det fungerar att vara anställd och vad man har för ansvar och rättigheter. Hur det fungerar när man blir utan jobb, a-kassa och sånt. Jag är helt dropped behind a cart vad gäller sånt här, alltså.
Folk & sånt - vidare till UKM:s riksfinal!
Japp, du läste rätt! Folk & sånt gick vidare även från regionsfinalen i Uddevalla till riksfinalen i Arboga. Dock finns ett ytte-pytte-mini-tiny problem. Finalen äger rum i Arboga 12-15 juni. Vår familj har inte åkt utomlands på 8 år och nu ska vi för en gångs skull göra detta. Vi ska åka till Kroatien med mormor och morfar, som så gärna vill ha med sina barnbarn på sin första flygresa. Och så går vi vidare i bloody UKM! Sånt händer ju inte. Attans, alltså! Vi åker alltså på natten till den 12:e och kommer hem den 19:e. Första semesterresan vi gjort med familjen sen vi var i Spanien 1998 (då vi åkte på vår första, och hittills enda riktiga semesterresa). Hur kan man ha sån otur att det krockar? Jag menar, what are the odds of that? 8 megalånga år! Nåja, jag (och Hampus) ska prata med dom andra på spelningen ikväll så får vi se. Är det fler som inte kan så får vi kanske ställa in, annars kan vi förhoppningsvis hitta några ersättare för mig (keyboard) och Hampus (gitarr)...
Summering av UKM:s regionsfinal i Uddevalla
Telenissar med noll koll
Jag sitter och jobbar med lite korrannonser. Mobilen ringer. Displayen avslöjar numret 08-501 120 15.
[Sabina]
- Hallå?
[Glad snubbe, ca 20-25 år]
- Hej, jag ringer från Halebop.
[Sabina]
- Jaha, där ser man.
[Ännu gladare snubbe, ca 20-25 år]
- Hehe, ja där ser man. Stör jag dig? (paus) ... eller kan jag ställa några frågor?
[Sabina]
- Ja (hinner svara innan han sagt sista meningen)
[Lite förvirrad snubbe, ca 20-25 år]
- Vilket menar du? Vad svarar du på?
[Sabina]
- Ja, du stör mig litegrann.
[Inte fullt lika glad snubbe, ca 20-25 år]
- När kan jag ringa igen och inte störa dig då?
[Sabina]
- Ja, det beror på vad du vill med ditt samtal (är det nåt ointressant stör det jämt).
[Åter igen lite förvirrad snubbe, ca 20-25 år]
- Jaa, alltså. Jag ringer, som sagt, från Halebop och undrar ifall du är intresserad av att ringa med Halebop kontantkort.
[Sabina, inkl inombordsskratt]
- Ehm... ja, visst. Nu är det ju visserligen så att jag redan har Halebop kontant. Det är det numret du ringt till.
[Rejält förvirrad snubbe, ca 20-25 år]
- Du har alltså redan Halebop kontantkort och ringer med det?
[Sabina, sprängs snart av inombordsskratt]
- Ja, just det.
Halebop-nissen frågar hur länge jag har ringt/messat med Halebop. Jag svarar ca 1 år. Han undrar om jag trivs med det, och jag svarar att det gör jag. Sen undrar han om jag har nån kompis som han kan ringa. Jag ger honom numret till Bert Karlsson. Nej, skämt åsido. Jag hade visserligen Bert Karlssons mobilnummer en gång i tiden, men sen raderade jag det från telefonboken så att jag inte skulle ringa till honom på fyllan och säga nåt dumt. Nu har jag iofs i stort sett blivit nykterist, så jag kanske ska leta upp numret igen...
Nåväl kids, det vi kan lära oss av detta inlägg är att telenissar aldrig har nån koll.
Det ringde en nissa från Glocalnet för ett tag sen och ville att jag skulle köpa deras bredbandstjänst fast den var dyrare än Eurobells, som jag redan använder. Fast jag förklarade att jag redan var nöjd tyckte hon att jag skulle "pröva att byta till Glocalnet och se om det kanske känns bättre". Hur dum i huvet får man va!? När jag redan på månadsavgiften förlorar på att byta vill jag väl inte betala deras anslutningsavgift också, för att "pröva att byta till Glocalnet och se om det kanske känns bättre"!? Knepigt värre alltså...
Sömnlös i Lidköping
Idag har det varit en jobbig dag. Nu ska jag banne mig gå och lägga mig. Har inte hunnit tidigare, men nu kan inget stoppa mig. Sängen - here I come!
UKM - Ung Kultur Möttes
Ja, som dom flitiga bloggläsare ni är har ni självklart redan koll på var jag höll hus i helgen. Ja, just det ja: jag UKM:ade i Uddevalla.
Fredagen började med att vi möttes vid Nätverket i Lidköping. Bussen skulle gå därifrån kl 15.00. När vi packat in all packning och alla instrument i lastutrymmet i bussen klev en Nätverketbrud in i bussen och sa: "Ni får gå av bussen och ta all packning med er. Vi ska byta buss." - VA!? Ja, det visade sig att dom tydligen bett om offerter hos 4 olika bussbolag och att dom visst "råkat" boka 2 st. "Tur att det inte stod 4 bussar här när vi kom hit", utbrast Märta. Det svartnade för ögat, jag stendog. Väl framme i Uddevalla (med RÄTT buss) hittade vi skolan vi skulle bo i. Vi sov i ett klassrum tillsammans med andra Lidköpingsrepresentanter som tävlande i andra kategorier (dans, konst...).
På fredag kväll var det invigning av UKM-festivalen på Bohusläns Museum (i andra änden av stan). På vägen dit var det vår uppgift att snällt gå i hyfsad takt med i ett sambatåg. Det gick rätt bra och vi tog oss dit. Vi fick lyssna på lite tjat och gnat och sen var det dags för en cellist att ackompanjera en teatralisk akrobat som utförde diverse konster under tiden som hon berättade "sin" historia. Nästa punkt på programmet var Capoeira. Det blev lite segt och långdraget för dom gjorde typ samma sak hela tiden och deras sånger gav inte utrymme för någon direkt variation heller. Efter att vi fått en stund över för att kika på konst och utställningar och käka en lätt kvällsmat (macka och saft) bjöds vi på en eldshow på gräsplanen utanför. Sen gick vi tillbaka till skolan och softade. Ett kafé hade öppet och vi kikade in, men efter att jag råkat se hur en av tjejerna bakom disken stack in ena handen i byxorna och kliade sig lite fräckt där bak innan hon serverade en kaka (tog i den med handen) kände vi att vi ville avlägsna oss snarast möjligt. Det var lite halvhjärtat nattjam på en närliggande skola och vi var där en stund och hängde. Sen gick vi "hem" och sov.
Lördagsmorgonen lät inte vänta på sig utan väckte mig alldeles för tidigt ur min skönhetssömn. Frukost och workshop stod på tur. Workshopen bestod av en salsafunk-rytmsektion i 6-7 stämmor som lyhört skulle övas ihop. Jag spelade på nån slags klocka (vet inte vad instrumentet heter, inte koklocka, men jaja, iaf...) och det lät faktiskt rätt hyfsat tajt alltihop fast typ ingen hade gjort nåt liknande förut. Sen var det dags för Folk & sånt att göra en soundcheck inför kvällens spelning. Vi skulle bära bort alla instrument till en annan skola där spelningen skulle äga rum. Självklart började det ösregna strax innan vi skulle gå. Eftersom jag inte hade nåt fodral till synten fick vi låna en bil och köra dit den med. Fridas lånade elfiol, endast iförd en enkel papplåda, fick även den följa med på bilfärden. Vi fick vänta i typ en timme innan det var vår tur på scenen, men sen gick det smidigt. Fast det var samma gäng som jobbade med ljudtekniken (och kanske även ljuset?) som förra året avlöpte det hela mycket smidigare nu. Vi körde igenom låten och allt lät bra. Eftersom vi inte fått veta att lunchen bara serverades mellan typ 11-13 och att vi skulle skitit i workshopen och ätit innan soundchecken fick vi käka på McDonald's. Sen var det inte mycket tid kvar tills det var dags för oss att pallra oss iväg till föreställningen. Vi var bidrag nummer 9 och vi gjorde ett strålande jobb. Faktiskt. Det gick jättebra för oss (ingen gjorde nåt fel och det vi hörde i monitorerna tydde iaf på att det lät bra). Av ca 40 band, eller iaf nåt i den stilen, kommer 2 st gå vidare till riksfinalen av UKM, i Arboga. Vi fick veta att dom utvalda kommer att offentliggöras på Kulturungdoms hemsida på onsdag (25/5). Så det är bara att hålla utkik nu då. Chansen är väl inte direkt överhängande, men men. Vi gjorde en bra spelning och det var skitkul att vara där. Det räcker iaf för mig.
Efter att lördagskvällen avlöpt så där lagom segt som bara en lördagskväll innehållande typ massor av tävlingsbidrag kan göra var det läggdags för min del. Medan vi andra sov gott var Hampus och Viktor ute på musikaliska äventyr och blev inte sängliggande förrän vid 4-tiden.
Söndagen gick till på följande sätt: Dusch, frukost, softisstund i klassrummet samt packning och städning av nyss nämnda och inte längre fullt så fräscha utrymme. Det gick rätt smidigt och vi stack iväg och grillade marshmallows (över en eld av brinnande kattfärs som vi bjöd grannbarnen på som kompensation för att vi råkat avliva deras katt som gömt sig i lövmalen). Observera gärna att det sistnämnda är ett internskämt som återuppstod under just denna marshmallowsgrillstund och som har sina rötter i en scen med Robert Gustafssons karaktär "Farbror Bertil".
Efter grillstunden var det dags för den sista omgången med föreställningar. Kl 17 kom miniminibussen som tog oss tillbaka till Lidköping och sen fick jag och Hampus åka med Evelina och hennes mamma ut till Kållandsö där jag tillbringade natten.
http://www.kulturungdom.se
TV-licens till mobilen
Nu är det på gång att anordnas ännu en riktig kalaslag. Fler och fler mobiler kan ta emot tv-sändningar och då anser man att dess innehavarna av dessa ska betala tv-licens. Eventuellt ska man ta betalt av alla mobilägare, oavsett vilken typ av mobiltelefon man har. Tyvärr är ju hela grejen med tv-licens helt absurd. Varför försöka övervaka folk och åka ut och "pejla" områden när man kan ha en gemensam medieskatt? Istället för att Radiotjänst i Kiruna ringer fjantiga samtal och frågar om ens dator har tv-kort eller om videon har en decoder och istället för att dom springer omkring i trappuppgångarna in bostadshus inne i städerna och snokar upp vilka som inte betalt någon tv-avgift kan vi faktiskt lägga pengarna på fler vettiga tv-kanaler. SVT:s nuvarande utbud är ju inget att hurra för direkt. En heltäckande medieavgift-/skatt vore bättre. Då slapp man ha ett kontrollsystem, man behövde inte tvinga folk att betala i samma utsträckning som nu. Kronofogden-groupies kommer man väl aldrig undan helt, men alla "vanliga" människor blir lättare att få in pengar ifrån.
Artikel på aftonbladet.se angående mobil-tv-licens
Sär skrivningar
Jag upplever att ca 10-20% av alla människor jag på något sätt mött i skrift kan skriva hyfsat korrekt svenska. Jag räknar då in mig själv, utan att för den sakens skull vilja verka snobbig. För jag anser att om man kan skriva meningar som är lättbegripliga, känns naturliga, inte byter tempus, inte innehåller särskrivningar och stavfel som uppenbarligen inte beror på tangentbordsmissar - då kan man skriva. Sen om det är intressant eller inte, det är en annan sak.
Jag försöker verkligen att tänka att alla människor inte har samma förutsättningar (i synnerhet dyslektiker och liknande), men ändå kan jag inte låta bli att störa mig på dom förbannade särskrivningarna och dess flitiga användare.
För den som har svårt för att avgöra om ett ord ska skrivas ihop eller inte finns ett enkelt knep. Säg ordet högt för dig själv och lyssna. Vi tar ordet "jättestor" som exempel. Om en sak är ovanligt stor är den inte jätte stor, utan just jättestor. Varför? För att man inte uttalar delarna var för sig, utan ihop.
Ibland kan det bli väldigt olyckligt att särskriva. Ett flertal gånger har butiker annonserat i lokalpressen efter "kassa medarbetare" istället för kassamedarbetare. Hur dom som redan jobbar på det aktuella företaget känner sig när dom får läsa detta ska vi inte gå in på nu, men som alla förstår kan det bli rätt dumt.
Dom allra flesta orden som uttalas ihop, som ett enda ord/begrepp skrivs på riktig svenska samman. Det enda undantaget är låneorden från engelskan. Nästan alla begrepp som uttalas i ett svep i engelskan skrivs isär. Engelskan har en helt annan uppbyggnad än svenskan, det är ett annat system. Därför måste vi förstå och acceptera att det innebär en viss skillnad mellan att skriva på svenska och engelska. Vad engelsmännen kallar orange juice blir på svenska apelsinjuice. Engelskan accepterar inte orangejuice och svenskan vill inte att vi skriver apelsin juice. Uttala dessa ord (och även andra du kan komma på) för dig själv, så finner du förhoppningsvis ett genomgående mönster.
http://skrivihop.nu
UKM - Ung Kultur Möts
Yo in da hood! I eftermiddag drar jag, broder Hampus samt övriga medlemmar i Folk & sånt (d v s Frida, Sofia, Viktor, Oskar och "inhyrda" Evelina) till Uddevalla får att spela på årets regionsfinal av UKM. Förra året gick vi också vidare, men då var finalen i Borås. Det var ganska roligt, men hyfsat jobbigt att orka och hinna med alla aktiviteter och tider som skulle passas. Nåväl, vi får väl se hur det är upplagt i år. Det blir säkert kul!
Ulf Lundell = illamående
Jag känner mig irriterad och illamående så fort jag får höra Ulf Lundell. För en stund sen var han på radion här på jobbet och jag har fortfarande inte glömt hans raspiga suparröst. Den absolut värsta låten jag kan tänka mig är nog "Öppna landskap". Jag ryser nästan av obehag av blotta tanken. Han är så genomslemmig.
Stolt syrra
Wow alltså! För några veckor sen blev Hampus tilldelad MoP:s (Music and Productions) årliga stipendium. Jag blev superglad för det och jag tycker att han har jobbat stenhårt och lagt ned massor av tid på gitarr- och trumövande, skolarbete och spelningar på fritiden. Enligt mina mått är han en värdig mottagare. Som om inte detta var nog spelade Rasmus slagverk på Lidköpings Musikskolas elevafton igår. En ganska avancerad låt, må jag säga. Han har övat en del det senaste och blivit riktigt duktig bakom trummorna. Orden Svarte Örn var genom en representant närvarande och delade ut ett stipendium. Och vem blev uttagen om inte Rasmus? Nu är jag snart så stolt att jag spricker!
Konstant hungrig?
Jag och pappa satt och snackade lite igår. Han sa att han funderade på att börja snusa igen. Han förklarade att han fått ett stort matsug och att han antagligen skulle bli mindre fet ifall han började snusa på nytt. Jag fick intrycket av att han snarare skulle lägga sig an med ytterligare en last och vara både snus- och matberoende. Han höll med om att det lät troligt, särskilt eftersom han även som ung alltid varit hungrig direkt efter att han ätit. Hmm... Jag tänker att jag nog ärvt mitt matsug från honom. Ca 1-1,5 h efter frukosten känns det som om magsäcken är helt tom och att den börjar bukta inåt. Sen är det supersug som gäller tills nästa måltid, d v s i cirka 4-5 timmar. Ja, jag fattar helt enkelt inte hur jag fungerar. Jag får intrycket av att det bara är jag och min käre far som är så här illa byggda och har konstant matlängtan. Eller finns det månntro nån mer därute?
Miss Sleepy
Oh, whatever. Så känner jag verkligen just nu. Jag orkar verkligen inte jobba, är ju superdupertrött. Men det är bara att bita ihop och göra snygga annonser.
Det blev ingen inspelning igår. Hampus hade börjat lite, men det blev inte riktigt kanon. Tiden och orken räckte heller inte riktigt till. Istället blev det en del datorpill för min del. Hampus, i sin tur, stack och kollade på fotboll.
Allt slutade med att jag fortfarande satt uppe och häckade när Kalle ringde efter kl 12 på natten. Jag och Hampus kollade på Kvarteret Skatan och inte förrän vid 1-tiden kom jag i säng. Fyyy på mig!
Inspelning
Nu ska jag alldeles strax dra ut till Kållandsö och spela in en låt som brorsan har förberett. Det ska bli jättespännande!
Test av mailscript
Jag testar att maila in bloggtexten. Det här är verkligen skitkul!
Oväntad helg
I fredags när jag kom till Musikskolan för att repa med Folk & sånt fick jag veta att vår spelning på lördagen (14/5) var inställd. Även spelningen på onsdag (18/5) hade ställts in. Jag blev lite irriterad av att få veta det så sent, eftersom jag annars skulle kunnat åka till Kalle i Södertälje. Sen kom jag på att jag kunde ta Säfflebussen dit, så jag stack hem, packade och turbocyklade till torget och klev på bussen. Phew! Inte en död sekund.
Helgen har varit soft och mysgosig. När jag skulle åka hem idag bokade jag tågbiljett på sj.se och sen skjutsade Kalle mig till tåget. Precis när tåget rullade in på perrongen upptäckte jag att jag glömt hämta ut biljetten! Kalle fick koden och stack fort som attan iväg till biljettautomaten. Själv bad jag konduktören vänta tills Kalle kom med min biljett. Liiite pinsamt var det allt, men jag var så chockad att jag mest tyckte att det var kul. Det känns som om det bara är jag som kan råka ut för nåt sånt. Ojojoj.
Men nu är jag iaf hemma och jag fick just ett sms från min ibland något oroliga mamma som så klart undrar om jag kommit hem. Jag får väl ringa henne nu, antar jag. Natti!
Dålig fantasi
Jag kan inte komma på ett bra namn till min blogg. Förslag mottages härmed tacksamt.
God natt, Sverige
Ja, sannerligen. Dags att ninna nynna nanna nu. Nattis allihop!
Jobb jobb jobb
... och åter jobb. Det är vad som gäller idag och ett tag framöver. Härligt, härligt - men farligt, farligt. Iaf om man som jag får ont i nacken av att datorera vid konstiga kontorsmöbler. Jaja, det är bara att bita ihop och komma igen.
Hej
Mitt namn är Sabina och jag har dåligt minne. Då kan det vara smart att skriva ned en del saker någonstans. Här t ex. Jag inviger härmed min blog. Tack för idag.
